Städer och regioner
Kollektivtrafiken måste anpassas och utvecklas från de lokala förutsättningarna för att vara relevant för de människor som ska resa. De geografiska förutsättningarna och resornas syfte är i grunden styrande för hur kollektivtrafiksystemet kan och ska utformas.
Stadstrafik
Resor inom städer och tätorter sker i alla väderstreck och är relativt jämnt fördelat över dagens timmar. Då restiderna ofta är korta är behovet av en sittplats inte alltid prioriterat, välutformade ståplatser fyller många resenärers behov. Det är framförallt flexibilitet och smidighet som värderas inom stadstrafiken. Med en turtäthet på högst tio minuter minskar behovet av tidtabeller och realtidsinformation – resenären vet att bussen alltid kommer och att den kommer snart.
Snabbare resor bidrar till en ökad hållbarhet
Stadsbussarnas medelhastighet är oroväckande låg i de flesta tätorter. 10 km/timme är inte ovanligt, och den genomsnittliga hastigheten för Sveriges stadsbussar fortsätter att minska med cirka en procent* per år. Att öka framkomligheten i staden är därför den enskilt viktigaste utmaningen för att skapa en mer hållbar stadstrafik. En förbättrad framkomlighet och prioriterad kollektivtrafik bidrar till snabbare resor som attraherar fler resenärer som väljer bussen istället för bilen. Dessutom blir driftsekonomin bättre då bussarna kan köra fler avgångar med samma resurser.
*Källa: Framkomlighetsrapporten 2019.
Stadstrafiken måste prioriteras
Kommunerna måste våga prioritera de hållbara transporterna i sina städer. Satsningar på kollektivtrafikkörfält, signalprioritering och dedikerade trafikstråk är åtgärder som skapar attraktiva busslösningar. Men det räcker inte bara med morötter. Trängselskatter och parkeringsavgifter är viktiga styrmedel för att få människor att välja bussen istället för bilen.
Regiontrafik
Regiontrafikens resandemönster är ofta statiskt där underlaget utgörs av arbetspendlare och skolelever som reser till och från tätorterna i rusningstrafiken. Efterfrågan minskar ofta drastiskt från klockan 09.00 på vardagar och vid lunchtid är bussutbudet ofta reducerat med upp till 50 procent.
Hög tillgänglighet utifrån olika förutsättningar
Under rusningstider finns det även inom regiontrafiken ofta en hög efterfrågan som kräver hög turtäthet och dedikerade bussar. För bussar som trafikerar områden med mindre befolkningsunderlag består utmaningen i att öka kostnadseffektiviteten för den specifika busslinje. En stor del av samma busstrafik finns tillgänglig för att upprätthålla kollektivtrafikens samhällsservice. Regiontrafik som trafikerar mindre tätbefolkade områden har krav på sig att täcka in ett stort upptagningsområde, men med för täta hållplatsstopp tappar trafiken både fart och i förlängningen attraktionskraft.
Anpassad efter resenärernas villkor
Utformningen av regiontrafik kräver en stor förståelse för de lokala förutsättningarna och de grundläggande behoven. Dedikerade stråk där man satsar på en tydlig målgrupp är ofta ett effektivt sätt att skapa resultat, exempelvis genom att kunna erbjuda arbetspendlare bekväma sittplatser med eluttag och bord.
För områden med låg befolkningstäthet och låg efterfrågan kan anropsstyrd trafik vara en lämplig lösning.
Expresstrafik
Kollektivtrafiken som förbinder våra större städer utförs oftast med tåg. Mellan mindre städer är expressbussar den vanligaste kollektivtrafiklösningen. Trafiken sker oftast på Trafikverkets större vägar och med längre restider blir komforten ombord viktig. Wifi, eluttag och arbetsplatser gör att resenärerna kan göra restid till arbetstid. Bussarna har en lägre turtähet och resenärerna planerar sina resor med längre framförhållning. Därför blir bussens upplevda och faktiska pålitlighet en viktig faktor för expresstrafiken. Väl utformade terminaler och vänthallar som erbjuder service som mataffärer, kiosker och caféer bidrar till en bättre helhetslösning som underlättar vardagspusslet. Infartsparkeringar är viktiga verktyg för att öka expressbussens geografiska upptagningsområden och samtidigt säkerställa snabba resor via få hållplatsstopp.
