Flexibel On Demand-trafik, BRT, innovationer och AI ger fler och nya resenärer
Kollektivtrafiken har genomgått rena stålbaden de senaste åren. På grund av pandemin, minskat resande, inflation och svåra utmaningar med leveranskedjorna. Men att stagnera, hyvla på kostnaderna och fila vidare på gamla lösningar är inget för Nobina. Häng med på en resa in i framtiden, där tänket i allt från tidtabeller och trafikutbud vänds upp och ner, bland annat tack vare rejäla tekniksprång. Ja, framtidens kollektivtrafik ser ljus ut, och den är på flera sätt redan här!
De senaste årens stålbad i form av pandemi, inflation och stenhårda utmaningar i leveranskedjan kring nya bussar har satt kollektivtrafiken i Sverige i ett tufft läge. Men på Nobina ser man ingen anledning att stagnera:
- Ett nytt läge kräver nya lösningar, och som svar på stålbaden som omvärlden har bjudit på de senaste åren måste vi våga tänka nytt, säger Nobinas marknadsdirektör Magnus af Petersens.
- Vi som bransch kan inte bara förlita oss på gamla lösningar och hoppas allt blir som förr. Vi kan inte osthyvla kostnader och stagnera, för det kommer inte att fungera.
Så hur kommer framtidens kollektivtrafik att se ut? Väldigt annorlunda jämfört med tidigare, det kan direkt konstateras vilket syns på flera initiativ som redan har sett dagens ljus.
På Nobina finns experter inom både Innovation och affärsutveckling, som under de senaste 15 åren har varit med om att ta svensk kollektivtrafik in i framtiden. Ett exempel är SkåneFlex som nyligen startade i Skåne. Det handlar om en modern, flexibel On Demand-trafik, som nu finns på sju platser i landet under Nobinaflagg.
Ett annat exempel är Bus Rapid Transit-konceptet, BRT, som finns i Malmö, Barkarbystaden och Södertälje. Tillsammans utgör flexibel On Demand och BRT vassa koncept som redan har skapat kraftigt ökat resande.
Men för att förstå framtiden så behövs en titt bakåt.
De senaste två decennierna har inneburit mer förändringar än de stålbad som nämnts. Vi pratar om stora förändringar för hela landets kollektivtrafik. Positiva sådana, i form av bland annat mer resurser som fler bussar, förare och mer trafik. Samtidigt som inflyttningen till städerna har ökat. Något som sammantaget har gett en större andel resenärer till kollektivtrafiken.
- Vi har ett allt större fokus från våra uppdragsgivare mot delar som ökad kvalitet, punktlighet, säkerhet och hög leverans som sammantaget bidrar till fler och nöjdare resenärer. Självklart är detta viktigt för oss att leverera på. Samtidigt som kollektivtrafiken behöver ta nästa kliv i utveckling av utbud och erbjudanden i linje med den efterfrågan som finns för att driva mot ökad marknadsandel för kollektivtrafiken, säger Jonathan Pershaf, chef för Trafik- och affärsutveckling på Nobina Sverige.
Viktiga, självklara kliv alltså. Men så kom alltså pandemin år 2020 och skapade ett rejält hack i kurvan för det ökande antalet resenärer. Resandet med kollektivtrafiken minskade med nära 50 procent. Även om kurvan idag har gått tillbaka, så gav pandemin förändrade resmönster. Och det skedde samtidigt som ett annat viktigt skifte för kollektivtrafiken. Nämligen det stora tekniksprång som från och med nu kommer att påverka resandet med kollektivtrafiken. Jonathan Pershaf, som med Nobina har gått i bräschen för utvecklingen, konstaterar:
- När vi bygger framtidens kollektivtrafik, vilket sker just nu, så görs det med massor av nya verktyg. Fler och nöjdare resenärer kommer alltid att vara det viktigaste, men nu kan vi på allvar bygga en attraktiv och inkluderande kollektivtrafik för ännu fler människor.
Ett av verktygen är den flexibla On Demand-trafiken som hösten 2024 finns på sju platser i landet i Nobinas regi. En siffra som kommer att växa snabbt:
- Regionerna är väldigt intresserade av den här lösningen. Flexibel On Demand-trafik är ett sätt att gå ifrån fasta linjer och tidtabeller, och sätta resenärerna själva i förarsätet. Rsenärerna beställer själva sina resor när och var det passar bäst. Utan tidtabeller, fasta hållplatser och linjer, och med små bussar för cirka 15 personer, blir det omöjliga plötsligt möjligt, säger Jens Lindström, chef för Produkt och Innovation på Nobina Sverige.
Flexibel On Demand-trafik har visat sig vara en ett sätt att få in helt nya resenärer i kollektivtrafiken, och inkludera geografiskt utmanande områden.
- När On Demand görs på ett effektivt sätt skapas stora mervärden för resenären, och gör att bilen lämnas kvar hemma. Med hjälp av virtuella hållplatser blir det aldrig krångligt, långt eller besvärligt att ta bussen, och därefter komma vidare till annan, vanlig, kollektivtrafik.
På små orter och i glesbygd finns även fler resurser som kan användas för att skapa en robust och flexibel On Demand-trafik:
- På de här platserna finns i princip alltid skolskjutsar, färdtjänst och regiontrafik. Det är fantastiska resurser som tillsammans, genom samverkan, kan bidra till en smart, kostnadseffektiv trafik som gynnar både resenärerna och det lokala samhället. Inom Nobina tittar vi exempelvis på samverkanslösningar mellan våra bolag Bus och Care, som utför omsorgstrafik, säger Jens Lindström.
Även om det kan låta som en variant av taxitjänst, så är samåkningsgraden hög, över 80 procent på flera av Nobinas On Demand-områden.
- Så det är fortfarande kollektivtrafik, som man åker med på sitt månadskort, eller via andra biljettlösningar, säger Jens Lindström.
Men stomlinjerna, riskerar de att försvinna?
- Nej, de som idag pendlar med en stomlinjebuss till stora knutpunkter berörs inte. Det är inte för dessa resenärer som On Demand-trafiken finns. Utan däremot för de människor som i dag har ett relativt dåligt trafikutbud. Det kan handla om platser med glesa tidtabeller, eller där resenären bor långt ifrån hållplatsen. Då är det svårt att nyttja kollektivtrafiken på orten, och man tar hellre bilen, förklarar Jens Lindström och fortsätter:
- Den flexibla On Demand-trafiken erbjuder boende i trakter med glesa tidtabeller en kollektivtrafiklösning som gör det enkelt att komma in i kollektivtrafiksystemet på orten.
Kommer fasta tidtabeller att försvinna helt i framtiden?
- Nej inte alls. Men däremot kan det innebära att linjer med ett lågt resande byggs om till On Demand-trafik. Det såg vi i Säffle, där en fast linje fortsatte att gå under tiden vi körde en pilot med On Demand, den så kallade X-linjen. Efter bara tre månader hade On Demand-trafiken åtta gånger fler resande än vad den fasta linjen någonsin hade haft, säger Jens Lindström.
Även Bus Rapid Transit-konceptet (BRT) har satt fart på och ökat resandet. Fast tvärtom mot vad som gäller för On Demand-trafiken, som gör BRT jobbet på platser där volymerna av resenärer är förhållandevis stora. Det har skett både i Malmö, där konceptet startade år 2014 liksom i Barkarbystaden, där det funnits sedan 2020.
BRT är ett koncept där kollektivtrafiken bidrar med strukturen redan i samhällsplaneringen. Bland annat genom att busstrafiken ges täta avgångar, dedikerade körfält, raka körvägar och signalprioritering, faktorer som starkt gynnar framkomligheten, restiden och konkurrenskraften mot bilen.
- BRT brukar i planeringssammanhang beskrivas som ”kör buss - tänk spår”, och uppskattas av resenärerna på grund av hög turtäthet, bra restid och hög kapacitet. Redan första året med BRT i Malmö ökade resandet med nära 30 procent, konstaterar Jonathan Pershaf som tror att BRT har ännu mer att ge i framtiden:
- Det finns många städer i Sverige som skulle kunna bygga en betydligt mer kapacitetsstark kollektivtrafik med BRT som en beståndsdel i kollektivtrafikutvecklingen, däribland Göteborg och Stockholm men även medelstora städer som Linköping. Framför allt handlar det om att koncentrera mer av resurserna i särskilt prioriterade kollektivtrafikstråk där resenärerna som väljer konceptet får stora fördelar jämfört med att färdas med bil.
När har vi då autonoma, alltså självkörande bussar inom BRT-konceptet?
- Utvecklingen av fullstora bussar med autonom teknik går inte riktigt lika snabbt, det finns idag koncept där fullstora bussar kör autonomt men både teknik och säkerhetsperspektiven samt juridiken är under fortsatt utredning och kommer sannolikt ta kliv under kommande decennium säger Jonathan Pershaf.
Jens Lindström - vad ser du i kristallkulan ännu längre in i framtiden?
- När det gäller On Demand-lösningarna så kanske vissa av de här små bussarna vi använder i dag har blivit autonoma. Men det är svårt att sia om när både teknik, lagstiftning och produkt kan vara redo för implementation. Vi har testat detta sedan 2021, och det som säkert kommer att ske är att kostnaderna för att kunna leverera autonom trafik blir lägre. Tittar man på personkilometer-kostnaden så kommer de små, delade autonoma kollektivtrafikfordonen att bli konkurrenskraftiga. De kommer aldrig att kunna konkurrera ut starka busslinjer, utan de blir komplement, ett sätt att öka resandet och antalet resenärer, säger Jens Lindström.
När det gäller artificiell intelligens, AI, hur använder Nobina det?
- AI förändrar många delar av kollektivtrafiken. Allt från planering av trafik till hur vi ger information till resenärerna i realtid, skräddarsytt för dig, med tanke på just din resväg. AI används redan i dag i On Demand-trafiken för att planera resandet och öka samåkningsgraden, och kan användas till saker som bland annat automatisk validering och passagerarräkning, säger Jens Lindström.
Hur är intresset för framtidens trafiklösningar?
- Det finns intresse hos både bransch och uppdragsgivare, men vi skulle önska att fler av uppdragsgivarna törs vara med och testa lösningarna. Här är vi i Sverige på vissa håll lite avvaktande, medan man i exempelvis Norge, med trafikhuvudmannen Ruter i spetsen, är vassa och hänger på. Vilket jag tror hänger ihop med deras syn kring att vilja vara med och leda utvecklingen och sätta väldigt ambitiösa mål kring var man vill vara, säger Magnus af Petersens, marknadsdirektör Nobina Sverige.
Så vad vill du se hos svenska trafikhuvudmän?
- Jag skulle önska att flera hittade tillbaka till en samverkansmodell för fler och nöjdare resenärer i kollektivtrafiken, och inte är rädda för att testa innovativa lösningar. Det kommer att leda till att vi snabbare hamnar i framtiden, konstaterar Magnus af Petersens.