Bussförarens dag för tionde året

Nobinaföraren Staffan Dunér jobbade tidigare med barn och ungdomar i Stockholm. Där lärde han sig vikten av att synliggöra människor. När han blev bussförare år 2002 så märkte han efter några år att förarna inte riktigt fick den uppskattning de förtjänade.

- Synliggörande av människor är oerhört viktigt. Att bekräfta andra genom att se dem och hälsa, det är någon som skapar trygghet och lugn, säger Staffan Dunér.

Staffan hade hört talas om firandet av Bussförarens Dag i USA, vilket gav idén om att lyfta dagen även i Sverige. Visionen var att synliggöra människan bakom ratten och att understryka att man som förare har en viktig roll i samhället. Han ville också visa vilken stor skillnad det kan göra att medmänniskor hälsar på varandra, och lyfta värdet som kommer ur en till synes enkel handling som att hälsa på sin förare.

- Många serviceyrken, som undersköterskor, poliser och bussförare är drabbade av ett slags osynliggörande som jag anser är helt fel. Alla ska kunna titta på folk och säga ett hej, och ett tack. I vår bransch så har vi förare som ser till att du kommer till skolan, arbetet, träningen, affären, kompisen, men även att du kommer hem igen tryggt och säkert. Jag förstår värdet i att bekräfta människor med en tydlig hälsning och ett tack. Det stärker och skänker glädje, sprider positiv energi och alla människor får en känsla av att tillhöra och tillföra.

I år firar Bussförarens Dag 10 år, och Staffan, som idag kör buss i trafikområde Göta Älv, berättar att han känner glädje och stolthet över att dagen har fått sådant genomslag, och att Nobina och andra bussbolag tillsammans med de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har anammat idén med den 18 mars.

- De första åren gjorde jag själv mycket reklam för dagen, hos trafikhuvudmän, kollektivtrafikmyndigheter och trafikoperatörer. Och idén anammades fint, vilket gjorde att jag kunde känna mig lugn. Idag är jag väldigt tacksam för den uppmärksamhet som dagen har fått. Man lyfter inte bara föraren bakom bussratten, utan även föraren i spårvagnen, pendeltåget, tunnelbanan och färjan. Förare i det allmänna mediebruset får sin välförtjänta stund i strålkastarljuset. 18 mars synliggör och skapar respekt och förståelse för föraryrket, vilket var min vision när jag registrerade den här dagen.

Efter många år i bussbranschen går Staffan Dunér snart i pension. Under åren har han samlat på sig en rad erfarenheter och kan se hur föraryrket har förändrats under de 22 år som han har varit förare. Han beskriver hur det förr var mer samtal med resenären och mer tid vid hållplats för bussföraren. Han vittnar också om att kraven från regionen började märkas åren innan han registrerade Bussförarens Dag 2013.

- Att man slagit samman den tidigare kommunala kollektivtrafiken och gjort den till en mer regional angelägenhet har gjort att förare i den kollektivtrafiken kanske har blivit mer osynliga bakom ratten. Man riskerar att glömma bort människan. Vidare så har föraryrket har blivit mer av ett genomgångsyrke, där många unga tar chansen och tjäna några extra kronor under studietiden och sedan fortsätta med annat.

Staffan berättar med värme att han trivs väldigt bra med att jobba som förare och menar att Nobina Sverige, som Nordens största transportör av kollektivtrafik, är en viktig kvalitetsstämpel.

- Resenärer som ser att Nobinas förare kör bussen vet att resan kommer bli trygg och säker. Vidare känner man som förare att man har en viktig roll i samhället, där man får en chans att visa uppskattning till andra – varje dag. Jag älskar att prata med folk och att visa uppskattning - som bussförare har du den chansen. Bussföraren är en viktig samhällsbärande funktion, vi är strukturen för många människor i deras vardag. Utan oss så faller vardagen för många människor.

Han avslutar med sina egna tips och reflektioner kring att köra tryggt och säkert:

- Vägen till en säker körning enligt mig ligger i bemötandet mot resenären. Om föraren skapar en bra stämning så blir det lättare om det händer något ombord. ”Vänlighet skapar vänlighet”, sa en resenär som jag körde. Vänlighet bygger förtroende, och resenärer förlitar sig mer på föraren. Med vänlighet och god stämning så blir körningen per automatik säker och trygg, tipsar Staffan Dunér.